Vilka ord väljer du?

De ord vi väljer att använda kan exempelvis påverka textens budskap, hur vi upplever en situation, förstärka ojämlika normer eller bidra till ett mer inkluderande synsätt.

I veckan har media skrivit om Leo Lust, 18 år, som för tre år sedan skickade ett medborgarförslag* till Heby kommun, om att byta namn på ”särskolan”. Ordet förknippades med något negativt och namnet orsakade att en del elever blev mobbade.

Förslag på nya namn är skickade på remiss och om drygt ett år kommer man troligen att byta ut namnen. Utbildningsminister Anna Ekström säger till Aftonbladet:
– Regeringens utredare föreslår att de nya namnen ska bli ”anpassad grundskola” och ”anpassad gymnasieskola”, och att de ska börja gälla den 1 juli 2022.

Alfabetsbrickor som bildar orden Choose your words
Foto: Brett Jordan

Människa eller migrant?
Igår publicerade bland annat Göteborgs-Posten en nyhet från TT med rubriken ”Hundratals migranter** nödställda på Medelhavet”. Föreställ dig att det står ”människor” istället för ”migranter” när du läser texten nedan.

”Omkring 270 migranter i tre båtar befinner sig i nöd på Medelhavet, uppger migrantorganisationen Alarm Phone.

Båtarna, som lokaliserades i fredags, befinner sig i närheten av eller inom Italiens och Maltas så kallade sök- och räddningszoner. Hjälporganisationen Sea-Watch uppger att den vädjat till handelsfartyg i området att undsätta migranterna.

Enligt Alarm Phone har en av båtarna börjat ta in vatten, medan de omkring 100 migranterna på en av de andra båtarna uppges ha varit utan mat och vatten i 40 timmar.

Över 1 200 migranter omkom i fjol när de försökte nå Europa via Medelhavet, enligt FN:s migrationsorgan IOM. Sedan januari har omkring 300 migranter omkommit eller försvunnit på Medelhavet.”

Om TT hade valt att skriva människor istället för migranter, hur tror du att det hade påverkat läsupplevelsen?

Nyheten uppdaterades sent på kvällen när 160 av människorna äntligen räddades efter att ha drivit runt i båtar under flera dagar – och har nu rubriken ”Nödställda migranter räddade”.

Välj bort ordet ”kvinnlig”
Till sist vill jag tipsa om att inte lägga till ordet ”kvinnlig” när du ska prata eller skriva om till exempel chefer, entreprenörer eller fotbollsspelare.

När du använder ”kvinnlig chef/entreprenör/fotbollsspelare” bekräftar du att normen är en man och betonar att kvinnan är en avvikelse från den normen, vilket förstärker stereotypa föreställningar . Det fungerar alldeles utmärkt att endast skriva chef, entreprenör eller fotbollsspelare som titel även för kvinnor.

* Ett mer inkluderande ord  är invånarförslag, vilket allt fler kommuner använder.
** Migranter kallas människor som väljer att flytta, inte på grund av ett krig eller förföljelse, utan kanske för att få ett bättre liv genom ett nytt arbete eller en utbildning. Flyktingar kallas människor som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. Flyktingar kan inte återvända till sitt hemland i säkerhet, medan migranter inte möter sådana hinder. (Källa: UNHCR)

Oproportionerlig hög andel kränkande kommentarer

Under fyra månader har 350 000 meddelanden och kommenterar om Finlands 19 ministrar granskats. Några återkommande nedsättande och sexistiska uttryck, som kvinnorna i regeringen utsätts för är till exempel ”läppstiftsbrigaden”, ”tampaxteamet” och ”feministkvintetten” samt ”hora”, ”bitch” och ”slampa”.

Studien heter ”Abuse of power: coordinated online harassment of finnish government ministers” och har publicerats av Stratcom, Natos särskilda organ för studier av kommunikation och påverkan.

De kvinnofientliga tillmälena är omfattande, säger rapportförfattaren Rolf Fredheim till svt nyheter.

Statsministern Sanna Marin och inrikesminister Maria Ohisalo är de värst drabbade. De utsattes för tusentals sexistiska och kränkande kommentarer under de månader som undersökningen pågick.

Vänd på perspektivet

Malin Gustavsson, genusvetare på Ekvalita i Finland, förespråkar att vi bör lägga fokus på vi:et istället för på ”dom andra”. Det är just bland oss som är majoriteten och normen som förändringen behöver göras.

Malin Gustavsson Foto: Antti Lempiäinen/Yle

– Det är ju ganska bekvämt för oss som är normen, som vit eller som heterosexuell eller som kristen att fokusera på ”dom andra”. Men om man lägger normen i fokus, då faller ljuset på mig och på vilket sätt jag bidrar till att orättvisa och diskriminerings finns. Det kan ju kännas lite jobbigt för vissa, speciellt om en aldrig behövt vara självkritisk och fundera på sin maktposition som en del av en självklar norm, säger Malin Gustavsson.

I Sverige är det fortfarande vanligt att ha större fokus på ”dom andra”. Vi undrar till exempel varför det är så få kvinnor på de högsta positionerna i ett företag eller varför det saknas etniska minoriteter i organisationen.

– Om jag är en person som aldrig behövt fundera på mina privilegier, kan det här bytet av fokus kännas som en kalldusch. Jag kan känna mig kränkt och ifrågasatt, precis det som alla de som inte tillhör normen känner då fokus läggs på dem. Skillnaden är att vi som privilegierade behöver erkänna att det är vi som behöver förändras om vi vill bidra till mer rättvisa och inkludering, säger Malin Gustavsson.

Läs mer på Svenska Yle