Månadsarkiv: mars 2015

Tänk tvärtom!

Jag får en del frågor om vad man konkret kan göra för att kommunicera mer inkluderande. En enkel och effektiv metod är att tänka tvärtom. Den fungerar i de flesta sammanhang och hjälper till att undvika de största fallgroparna.

När vi exempelvis ska välja ett foto till webben, och låt säga att bilden föreställer en kvinna, fundera då på om samma bild, men med en man istället, skulle se likadan ut. Skulle kroppshållningen vara densamma? Ansiktsuttrycket? Skulle personen på bilden vara lika aktiv eller passiv? Skulle fotovinkeln, till exempel uppifrån (fågelperspektiv) eller underifrån (grodperspektiv), vara likadan?

Om svaret blir att bilden skulle se ungefär likadan ut, oavsett om det är en kvinna eller man på bilden, är fotot troligtvis inkluderande ur ett genusperspektiv.

Bild på flera människor i rörelse, på en tunnelbanestation.

Samma sak när det gäller texter. Vänd på perspektivet. Är det 10 procent av Sveriges invånare som bor i Stockholm eller är det 90 procent som inte bor i Stockholm? Handlar det om att kvinnor tjänar mindre än män eller om att män tjänar mer än kvinnor?

När vi använder värdeladdade (positiva/negativa) ord eller ett uttryck är det också värdefullt att tänka tvärtom och fundera över sammanhanget. Är det nästan alltid en viss grupp av personer som kallas ”söta”, ”starka” eller ”modiga”? Och vilka är det som ”visar framfötterna”, ”borde ta för sig mer” eller ”har skinn på näsan”?

En sista fråga som kan vara bra att tänka på är ifall det endast är om vissa personer som vi betonar bakgrund, ålder eller familjeförhållanden?

Uppdatering 20 mars: tonåringen visade mig den här filmen på temat tvärtom i går … Syntolkning:  Filmen ”If Men Were Women” från youtube.

… som fick mig att tänka på den här filmen:
Syntolkning: Filmen ”Cultural Diversity Examples: Avoid Stereotypes while communicating” från youtube.

Entreprenör = en man?

Bild på forskarna Jeaneth Johansson och Malin Malmström.
Jeaneth Johansson, Malin Malmström. Foto: LTU

Jeaneth Johansson och Malin Malmström, biträdande professorer vid LTU, har presenterat en ny studie Under ytan – hur går snacket och vem får pengarna? som visar på att stereotypa föreställningar och attityder har en stor påverkan på beslut om offentlig finansiering till företagare.

Trots att det inte finns några reella skillnader i storlek, tillväxt, presentationsnivå, finansiell risk eller betalningsförmåga på de 213 företagen som deltar i studien, bedömer ändå finansiärerna att det finns en högre entreprenöriell potential i mäns företag än i kvinnors företag.

– Vi har identifierat olika stereotypa myter där offentliga finansiärers syn är att företagande kvinnor är ”försiktiga, att de inte satsar, att de befinner sig i fel bransch och att de inte driver tillväxtföretag”, säger Malin Malmström.

Vid bedömningar beskrivs männen som aktiva, kvinnor som passiva. Männen kallas för entreprenörer och innovatörer, medan kvinnorna ofta benämns som ”hon”.

2011 genomförde Jeaneth Johansson och Malin Malmström en liknande studie, men i mindre skala, där de undersökte hur mycket positiva och negativa attribut som användes i resonemanget under beslutsmöten. Då, när finansiärerna inte visste att detta granskades, beskrevs män till största del med positiva attribut (71 %). Kvinnor beskrevs till största del med negativa attribut (75 %).

I den nya studien, där finansiärerna har varit medvetna om granskningen, beskrivs kvinnor med ungefär lika mycket negativa (46 %) och positiva (54 %) attribut, medan de positiva attributen som användes vid beskrivning av män ökade till 86 procent.

Jag vill poängtera att finansiärerna inte är några udda, inskränkta personer, utan de är precis som vem som helst. Vi går alla omkring med omedvetna ”sanningar” om kvinnor och män, gamla och unga, norrlänningar och Stockholmare, hetero- och homosexuella etc.

Under ytan – hur går snacket och vem får pengarna? visar också på att samma ord får olika innebörder beroende på på vem som avses. Killar anses ”unga och lovande” medan tjejer är ”unga och oerfarna”. Män som är försiktiga anses vara sansade, kvinnor som är försiktiga anses av finansiärerna som att de inte vågar. Kvinnor beskrivs i mer passiv form ”är och har”, medan män framställs i mer aktiv form ”gör och kan”.

Uppdatering 23 april: här kan hela rapporten beställas eller laddas ner

Uppdatering 16 mars: nu kan du se presentationen av studien på youtube.

Bild med rubriken Vem skulle du satsa pengar på? Listar sedan beskrivningar på "Kalle" och "Lisa", där mannen beskrivs betydligt mer positivt jämfört med kvinnan.
Vem skulle du satsa pengar på?

Kommunicera hållbart

I morse var jag på ett frukostseminarium där David Orlic, vice vd på Volontaire, pratade om hur företag bör gå till väga för att kommunicera mer hållbart. Han menar att trovärdighet och relevans är det centrala för att företag ska lyckas nå ut och bli framgångsrika.

”Allt fler företag pratar allt mindre om sin produkt och allt mer om sin roll i samhället. När det görs på ett trovärdigt och långsiktigt sätt, blir det också lönsamt. Men om det är påklistrat, får det ofta helt motsatt effekt.”

Företagen bör identifiera ett större syfte och driva en relevant fråga, som även är viktig för kunderna. David Orlic presenterade en metodik med tre frågor, som företag bör ställa sig: Vad vill vi förändra? Vilka andra tycker att det är viktigt? Vem spelar huvudrollen? Dessutom kan företaget inte bara vara för något, utan behöver även vara emot något. Ett svenskt exempel som nämndes var Oatly.

Andra exempel på företag som redan arbetar med hållbar kommunikation:  Dove, som utmanar kvinnliga skönhetsideal. Patagonia, vars budskap till kunden är att köpa färre plagg. Warby Parker, som utbildar blivande glasögonförsäljare i fattiga länder. Toms, som snarare säljer en affärsidé än produkter.

David Orlic förutspår att vi kommer att se flera misslyckade försök de närmaste åren, men också många exempel på företag som framgångsrikt kommunicerar mer hållbart.