Månadsarkiv: mars 2015

Vem syns och hörs?

Bild på omslaget av Veckans Affärers marsnummer
I Veckans Affärers mars-nummer är det bilder på kvinnor till artiklarna på 98 av 100 sidor.

Dagarna kring den 8 mars brukar kvinnor få extra mycket uppmärksamhet i media, sedan går det snabbt tillbaka till det ”normala”. Vanligtvis är det ungefär 75 % män och 25 % kvinnor som syns och hörs i media. Representationen är snedfördelad både nationellt och internationellt.

Studien Global Media Monitoring Project 2010 (kommer en ny i år) visar på en underrepresentationen av kvinnor i nyhetsflödet. Det är exempelvis endast 20 % kvinnor som får uttala sig i egenskap av expert och talesperson.

Mellan den 12 och 18 januari 2015 granskade Dagens media könsrepresentationen på bild hos tre av Sveriges största morgontidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Resultatet visade på liknande siffror som ovan, 8 av 10 är män.

Vad spelar det för roll hur representation i media ser ut? En konsekvens med snedfördelningen är att en stor del av befolkningen inte får sin röst hörd. Exkluderingen bidrar till att bilden av verkligheten blir väldigt ensidig. Det påverkar våra uppfattningar om hur män och kvinnor är, ger oss förutfattade meningar och påverkar även synen på vår egen identitet och självbild.

En bildblogg som fick en hel del uppmärksamhet under 2014 är killarnamottjejerna.se som är en typ av tävling, där upphovsmakarna räknar hur många killar respektive tjejer som syns i olika sammanhang. Jag vet inte vilka som står bakom bloggen, men Nöjesguiden har intervjuat en av personerna bakom.

Genustänk vid fotografering

Alla är fotograferI går var det säsongstart för Alla är fotografer på SVT. Henrik Schyffert och Johan Rheborg fick lära sig att inte cementera könsroller i sina bilder. Genusfotograferna Tomas Gunnarsson och Emilia Bergmark-Jiménez gav programledarna en grundkurs i genustänk medan de coachade dem under uppdragen. Henrik Schyffert och Johan Rheborg verkade få en hel del nya insikter och kunskaper, som de förhoppningsvis använder sig av i de kommande avsnitten.

Tomas Gunnarsson har i ett blogginlägg listat 40 typiska bilder utan genustänk som ofta förekommer i media. Bilderna visar på hur de snäva stereotyperna kan se ut. Ytterligare en lista på samma tema finns här.

1 mars

Rättviseförmedlingen firar 5 år i dag och det är premiär för den här bloggen. Här kommer jag främst att skriva om inkluderande kommunikation utifrån ett brett perspektiv. Vill lyfta fram personer, projekt, satsningar, publikationer, tips och fakta som kan inspirera till att kommunicera mer inkluderande.

RättisDen 1 mars 2010 startade Lina Thomsgård Rättviseförmedlingen på Facebook som ett sätt att bemöta påståendet och ursäkten ”de finns inte”. De första uppdragen handlade om att hitta DJs, bloggare och komiker, som inte var män.

Under åren har Rättviseförmedlingen visat på att ”de” verkligen finns och att det egentligen är våra förställningar om vem som är lämpad för vad, som begränsar möjligheterna. Det finns ett stort antal listor med namn på personer som vanligtvis inte syns eller hörs inom olika områden. Några exempel är experter på brottsbekämpning, föreläsare på ämnet drivkraft och entreprenörskap, digitala nytänkare,  experter på miljö och hållbar utveckling och vd:s och generaldirektörer kunniga inom HR- och personalfrågor.

Sedan drygt ett år tillbaka är Seher Yilmaz styrelseordförande och talesperson. Bilder från 5-års dagen finns på Rättviseförmedlingens instagram. Under kvällen kom flera telegram, bland annat ett från statsministern.

Rättviseförmedlingens efterlysningar och listor har starkt bidragit till att det numera pratas mer om vilka som syns och hörs i media, att normer och stereotyper ifrågasätts och att det ställs krav på en jämnare könsfördelning. Vi börjar inse det orimliga i att kompetenta personer hamnar i skymundan bara för att de exempelvis inte har det kön, ursprung eller de fysiska förutsättningarna som vi är vana att se.