Kategoriarkiv: Text

Alla ska med

alla-ska-medLänsstyrelsen Skåne har tagit fram en guide i inkluderande kommunikation ”Alla ska med”. 40 sidor med exempel, tips och frågor att ställa sig vid val av bilder och text. Målet är att skapa förståelse och kunskap om inkluderande kommunikation i syfte att bland annat ”framställa människor med respekt, värdighet och på lika villkor i text och bild”.

Jag tycker så klart att det är positivt att fler ser vikten av att kommunicera inkluderande och guiden innehåller flera användbara frågor, tips och exempel.

Många som jag träffat anser att det kan vara svårt att komma igång, av rädsla för att göra fel,  därför tror jag att checklistan i slutet av guiden kan verka skrämmande. Jag vill gärna betona att det är bättre att se till helheten över tid än att försöka få allt korrekt i varje bild och text – att hellre göra misstag, än att inte våga göra någonting. Vi är alla rejält genusskadade och jag gör också fortfarande misstag, trots att jag jobbar med inkluderande kommunikation.

Foto: Nils Bergendahl
Foto: Nils Bergendahl

En mycket enkel och effektiv metod att använda sig av för att komma igång är att tänka tvärtom, som jag tidigare skrivit om här.  Till exempel kan du fråga dig själv om en bild du vill använda skulle se likadan ut om det istället var en man/kvinna?

Bilden på Margareta Pålsson, landshövding i Skåne län, har väckt en del reaktioner. Fotot är taget underifrån, ur ett grodperspektiv, och landshövdingen har en pose och ett ansiktsuttryck, som vanligtvis bara ses på bilder av män.

I en radiointervju berättar landshövdingen om bilden.

 

B_5kVSfW8AEGuqoRegion Värmland har sedan tidigare tagit fram en praktisk handbok ”Schyst!”, som innehåller tydliga exempel kring ordval och bildkomposition och andra tips.

Hösten 2015 kom även ett arbetsmaterial, ”Schysta övningar”. Finns att ladda ner som pdf, PowerPoint och som Google-presentation.

 

 

Tankeväckande reklam

För att komma igång efter semestern tänkte jag göra en återblick och lyfta fram några tankeväckande reklamkampanjer, som förhoppningsvis kan inspirera till att kommunicera mer inkluderande.

Först vill jag påminna om Always kampanjfilm #LikeAGirl, som sedan juni 2014 haft över 59 miljoner visningar.

Filmen fick många att förstå hur begränsande normer kan vara och vilken påverkan ett negativt laddat uttryck kan ha.

För ungefär en månad sedan kom Always med en uppföljare #LikeAGirl – Unstoppable.

_MG_6291
Depauls smarta kampanj.

En smart kampanj som anspelar på våra fördomar och stereotyper om hemlösa är från den brittiska organisationen Depaul.

Genom stora affischer uppsatta på hörn ger halva texten en version på en historia. När man sedan läser på båda sidorna på affischen, dvs hela texten, får man en helt annan historia.

 

Svenska kampanjer som bidragit till att vidga normen på vad vi är vana att se på tv är exempelvis ICAs och Comhems populära reklamfigurer: ICA-Jerry, som spelas av Mats Melin, och Comhems Judit och Judit, som spelas av Carina Perenkranz och Pernilla Parszyk.

 

513x332x2012-11-26-18-58-25_julklappar_genustrams_2.jpg.pagespeed.ic.HQtRY4HYAg
Toys R Us
hushc3a5ll_br
BR-leksaker

Till sist vill jag också lyfta fram BR-leksaker och Toys R Us, som genom sina genusneutrala kataloger äntligen visar att det är ok för barn att leka med vilka de leksaker de vill – att det inte är ”könet” som ska avgöra vilken leksak som det är ok att leka med.

Tänk tvärtom!

Jag får en del frågor om vad man konkret kan göra för att kommunicera mer inkluderande. En enkel och effektiv metod är att tänka tvärtom. Den fungerar i de flesta sammanhang och hjälper till att undvika de största fallgroparna.

När vi exempelvis ska välja ett foto till webben, och låt säga att bilden föreställer en kvinna, fundera då på om samma bild, men med en man istället, skulle se likadan ut. Skulle kroppshållningen vara densamma? Ansiktsuttrycket? Skulle personen på bilden vara lika aktiv eller passiv? Skulle fotovinkeln, till exempel uppifrån (fågelperspektiv) eller underifrån (grodperspektiv), vara likadan?

Om svaret blir att bilden skulle se ungefär likadan ut, oavsett om det är en kvinna eller man på bilden, är fotot troligtvis inkluderande ur ett genusperspektiv.

Bild på flera människor i rörelse, på en tunnelbanestation.

Samma sak när det gäller texter. Vänd på perspektivet. Är det 10 procent av Sveriges invånare som bor i Stockholm eller är det 90 procent som inte bor i Stockholm? Handlar det om att kvinnor tjänar mindre än män eller om att män tjänar mer än kvinnor?

När vi använder värdeladdade (positiva/negativa) ord eller ett uttryck är det också värdefullt att tänka tvärtom och fundera över sammanhanget. Är det nästan alltid en viss grupp av personer som kallas ”söta”, ”starka” eller ”modiga”? Och vilka är det som ”visar framfötterna”, ”borde ta för sig mer” eller ”har skinn på näsan”?

En sista fråga som kan vara bra att tänka på är ifall det endast är om vissa personer som vi betonar bakgrund, ålder eller familjeförhållanden?

Uppdatering 20 mars: tonåringen visade mig den här filmen på temat tvärtom i går … Syntolkning:  Filmen ”If Men Were Women” från youtube.

… som fick mig att tänka på den här filmen:
Syntolkning: Filmen ”Cultural Diversity Examples: Avoid Stereotypes while communicating” från youtube.