Etikettarkiv: Stereotyper

I filmens värld

Affisch för filmfestivalen i Cannes 2015Just nu pågår den 68e upplagan av filmfestivalen i Cannes och i år är det den svenska filmstjärnan Ingrid Bergman som valts till frontfigur. Tanken är att hylla den ”starka kvinnosymbolen hon representerar” och för första gången på 28 år öppnades festivalen med en film som är regisserad av en kvinna: Emmanuelle Bercots film ”La Tête haute” med bland andra Catherine Deneuve.

Center for Women in Film and Television tar varje år fram statistik över kvinnors och mäns representation i de 100 mest bästsäljande filmerna i USA. I år har de analyserat över 2 300 filmkaraktärer.  Av alla huvudroller (protagonister) var 12 % kvinnor (en minskning med 3 procentenheter) och 88 % män. Av alla talroller totalt, var 70 % män och 30 % kvinnor, varav 74 % var vita.

Statistiken visar också att de kvinnliga karaktärerna i filmerna är märkbart yngre än de manliga karaktärerna. Dessutom har männen betydligt oftare en yrkesidentitet som exempelvis läkare eller chef (61 % av männen, 34 % av kvinnorna). Kvinnorna identifieras oftare i relation till någon, som exempelvis fru eller mamma (58 % av kvinnorna, 31 % av männen).

Infografik på studien Gender Bias Without Borders
Infografik: Gender Bias Without Borders

Liknande resultat visar bland annat studien Gender Bias Without Borders som Geena Davies Institute of Gender in Media har tagit fram, där populära filmer från USA, Kina, Japan, Storbritannien, Australien, Indien, Frankrike, Tyskland, Sydkorea, Ryssland och Brasilien har granskats. Baserat på 120 filmer med 5 799 talroller eller namngivna karaktärer, visade studien exempelvis att endast 23 % av filmerna hade en tjej eller kvinna i en ledande roll.

Film är ett mycket starkt medium som påverkar oss stort. Vi lever oss in i en annan persons liv, får prova på att vara superhjälte och besöker fantasivärldar. Vi identifierar oss med och inspireras av filmkaraktärerna. Snedfördelningen av representationen i film är begränsande och exkluderande. Vi behöver fler förebilder, fler perspektiv och fler nyanserade historier.

Vill du bredda dina filmupplevelser finns här en lista på 50 sevärda filmer som Nöjesguiden satt ihop. Och vill du se en film som innehåller något så extraordinärt som två namngivna kvinnor, som pratar med varandra om något annat än män, finns här en lista på a-märkta filmer.

Värdskap och inkluderande kommunikation

En vuxen man och en flicka hälsar lekande på varandra. De är i ett rum med bokstäver, Bokstaven H syns i framkant.Närbild på pennor i olika färger som bildar en cirkel med spetsarnaPostmuseum2

På ett öppet frukostseminarium den 6 maj föreläste Malin Valentin, museichef, Postmuseum och jag om värdskap och inkluderande kommunikation. Bland deltagarna fanns personer från exempelvis kultursektorn, kommunikationsbranschen, besöksnäringen, vård och omsorg samt flera entreprenörer.

Malin Valentin, Postmuseum, föreläser
Malin Valentin, Postmuseum.

Malin Valentin berättade om Postmuseums resa – från bottenplacering till årets klättrare. Hon beskrev varumärkets och värdskapets avgörande roll i utvecklingen av mötet med museibesökare, mötesgäster, shopkunder, skolklasser och inte minst medarbetarna.

Mycket inspirerande att höra hur de lyckats höja både kundupplevelsen och arbetsglädjen.

Anita Utterström föreläser
Anita Utterström, replay media.

Jag berättade om hur inkluderande kommunikation är en viktig del i att framtidssäkra sin organisation, visade exempel på hur det ser ut idag och vad som konkret kan göras för att komma igång.

Förenklat uttryckt handlar inkluderande kommunikation om att inte kommunicera per automatik, utan istället göra medvetna val med ett genus- och mångfaldsperspektiv.

I dag när mångfald, samhällsansvar och hållbarhet är centrala begrepp i de flesta företag och organisationer finns ett ökat krav på att kommunicera enhetligt, trovärdigt och med relevans. Inkluderande kommunikation är en viktig metod för att åstadkomma detta.

Tänk tvärtom!

Jag får en del frågor om vad man konkret kan göra för att kommunicera mer inkluderande. En enkel och effektiv metod är att tänka tvärtom. Den fungerar i de flesta sammanhang och hjälper till att undvika de största fallgroparna.

När vi exempelvis ska välja ett foto till webben, och låt säga att bilden föreställer en kvinna, fundera då på om samma bild, men med en man istället, skulle se likadan ut. Skulle kroppshållningen vara densamma? Ansiktsuttrycket? Skulle personen på bilden vara lika aktiv eller passiv? Skulle fotovinkeln, till exempel uppifrån (fågelperspektiv) eller underifrån (grodperspektiv), vara likadan?

Om svaret blir att bilden skulle se ungefär likadan ut, oavsett om det är en kvinna eller man på bilden, är fotot troligtvis inkluderande ur ett genusperspektiv.

Bild på flera människor i rörelse, på en tunnelbanestation.

Samma sak när det gäller texter. Vänd på perspektivet. Är det 10 procent av Sveriges invånare som bor i Stockholm eller är det 90 procent som inte bor i Stockholm? Handlar det om att kvinnor tjänar mindre än män eller om att män tjänar mer än kvinnor?

När vi använder värdeladdade (positiva/negativa) ord eller ett uttryck är det också värdefullt att tänka tvärtom och fundera över sammanhanget. Är det nästan alltid en viss grupp av personer som kallas ”söta”, ”starka” eller ”modiga”? Och vilka är det som ”visar framfötterna”, ”borde ta för sig mer” eller ”har skinn på näsan”?

En sista fråga som kan vara bra att tänka på är ifall det endast är om vissa personer som vi betonar bakgrund, ålder eller familjeförhållanden?

Uppdatering 20 mars: tonåringen visade mig den här filmen på temat tvärtom i går … Syntolkning:  Filmen ”If Men Were Women” från youtube.

… som fick mig att tänka på den här filmen:
Syntolkning: Filmen ”Cultural Diversity Examples: Avoid Stereotypes while communicating” från youtube.