Ny handbok för att vidga normen och minska diskriminering utifrån hudfärg

Omslagsbild på boken "Vit, svart eller brun - handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg"

”Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg” visar på metoder, verktyg och övningar på hur man kan arbeta för att bidra till inkludering på arbetsplatsen.

– Det är sannolikt den första handboken i sitt slag i Sverige. Den vänder sig särskilt till organisationer och företag som är beredda att arbeta aktivt mot diskriminering kopplat till hudfärg, och därmed leva upp till diskrimineringslagen. Men boken kan också läsas av alla som är nyfikna och vill lära sig mer, säger Kitimbwa Sabuni, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare med fler än 25 anställda arbeta aktivt mot begränsande normer och diskriminering utifrån hudfärg och mycket arbete återstår när det gäller synliga minoriteter.

Här kan du ladda ner handboken som pdf: ”Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg” .

Härnösand satsar på utbildning i jämställdhet, normer och värderingar

Olika lådor i papp som ligger på ett bord. På varje låda står det #wedo.

Härnösand satsar på att bli en plats som på allvar gör något bra för att förändra samhällsstrukturen som blev synlig och tydlig genom #metoo-rörelsen. Därför har 2000 medarbetare i Härnösands kommun samlats för att diskutera och arbeta med jämställdhet, normer och värderingar. Arbetet kallas #WeDo.

I workshops fick olika grupper diskutera utifrån frågekort som kunde handla om allt från ”Hur får vi fler män att söka till kvinnodominerande yrken?” till frågor som ” Hur skulle det gynna män om de blev mer jämställt?”

– Jag hoppas att alla tar chansen att arbeta med detta frågematerial och gärna tillsammans med andra arbetslag. Arbetet med #WeDo kan skapa förändring för Härnösand och förändring är vad vår framtid och nästa generation behöver, säger Anna-Karin Hasselborg, en av projektledarna.

Chefer i media

En ny studie från Örebro universitet visar att manliga chefer beskrivs i affärspressen som resultatinriktade och affärsorienterade medan kvinnliga chefer beskrivs som personliga, mjuka och beroende av andra.

Forskaren Magnus Hansson har analyserat hur tidningarna Dagens industri och Affärsvärlden beskriver chefer – och könsstereotyperna är många.

– I artiklarna framställs män bland annat som jägare och aktiva chefer, nödvändiga för företagets framgång. Kvinnor däremot har inte skapat sin egen framgång – den beror på andra faktorer – som vind i seglen, säger Magnus Hansson. 

Studien visar att männens ledarskap beskrivs med metaforer om vapen, sport, fordon och teknik medan kvinnornas ledarskap skildras med associationer till lek, spel, natur och väder – manliga chefer har kniven mot strupen medan kvinnliga chefer lägger pussel.

Studien visar också att:

  • Kvinnor får frågor om äktenskap, barn och relationen till föräldrarna. Män får frågor som rör fritidsintressen eller vilken bil eller båt de kör.
  • Män får prata ostört om företaget medan kvinnor får frågor om balansen mellan arbetsliv och familj.
  • Kvinnor kopplas samman med olika händelser i deras företag på ett personligt plan medan män inte behöver svara för organisationen utan kan hålla misslyckande på avstånd.

– Media spelar en viktig roll när det gäller att konstruera, förändra eller som i det här fallet befästa stereotypa bilder av kvinnor och män, vilket också får konsekvenser för hur samhällets bild av män och kvinnor i rollen som chefer både befästs och förstärks, säger Mattias Hansson.


Örebroforskaren Magnus Hansson har analyserat hur affärspressen beskriver chefer .