Vilka kvinnor?

Filminstitutets nya jämställdhetsrapport ”Vilka kvinnor?” visar på förutsättningarna och arbetsvillkoren i den svenska film- och tv-branschen för äldre kvinnor och kvinnor som rasifieras.

– Av vår rapport framgår tydligt att mångfald och representation är en ännu outnyttjad potential inom svensk film, både kommersiellt och kvalitativt. Det råder en utpräglad utseende- och åldersfixering, och en ojämlik maktordning, som drabbar äldre kvinnor och kvinnor som rasifieras, i filmbranschen. Det leder till att dessa grupper ofta osynliggörs, både framför och bakom kameran, vilket i sin tur leder till att filmbranschen riskerar att gå miste om berättelser och talang med potential att locka ny och mer filmpublik, säger Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet.

Omslaget till rapporten Vilka kvinnor?

Underlaget bygger på djupintervjuer med 19 etablerade kvinnliga skådespelare, regissörer, producenter och manusförfattare mellan 27 och 66 år. Drygt hälften är över 40 år och elva av de 19 har erfarenhet av att rasifieras.

De som svarat belyser bland annat följande:

  • Kvinnor får generellt lägre budgetar än män, då kvinnliga historier ses som smalare filmer med större finansiellt risktagande.
  • Ett fokus på utseende och ålder osynliggör många kvinnor, vilket begränsar arbetstillfällen och försummar kreativa talanger.
  • Respondenterna vittnar om att de ofta förväntas ta rollen som mångfaldsexperter som ska utbilda medarbetare inom olika arbetsområden.
  • Typecasting är ett problem som finns i alla delar av filmskaparprocessen och på olika sätt, från stereotypa rollkaraktärer till exotifiering och osynliggörande.
  • Arbetsmiljöer riskerar att avprofessionaliseras när tid och energi går åt till olika former av kränkningar, vilket i förlängningen stjäl tid och pengar från produktioner.
  • Filmbranschen är till stor del en frilansbransch, vilket kan skapa en tystnadskultur där man räds att stöta sig med kollegor och beslutsfattare.
Ungefär 40 min in på inspelningen finns ett samtal, som utgår från rapporten, mellan Hanna Wallensteen, leg. psykolog, och Anna Adeniji, konsult och utbildare, som gjort intervjuerna.

Inkluderande kommunikation på engelska

Önskar du en guide för inkluderande kommunikation på engelska? Ett verktyg för hur du bör formulera dig utifrån ett genusperspektiv? Nu finns handboken ”Toolkit on Gender-sensitive Communication” och en webbplats med både test och tips.

European Institute for Gender Equality (EIGE) har tagit fram en kommunikationsguide för att underlätta för beslutsfattare, media och andra att kommunicera mer inkluderande.

Språket vi använder återspeglar attityder, beteenden och normer i ett samhälle. Det formar också människors attityder till vad som är ”normalt” och acceptabelt.

Här kan du ladda ner ”Toolkit on Gender-sensitive Communication” som pdf.

Digitala verktyg för jämställdhet och inkludering

Omslaget till rapporten Digitala verktyg för jämställdhet och inkludering

En ny studie från Luleå tekniska universitet visar på hur digitala verktyg för jämställdhet och inkludering kan utformas, spridas och användas. Studien baseras på praktiska exempel från Sverige.

I rapporten listar Malin Lindberg, professor vid industriell design, LTU, 27 digitala verktyg varav ett urval har studerats mer ingående.

  • Clusjion – berättelser för medarbetare och chefer på arbetsplatser.
  • GOEQUAL – processtöd för företag och organisationer.
  • GoHub – processtöd för chefer och medarbetare på arbetsplatser.
  • Jämställdhetskartan – visualiserad statistik för kommuner och regioner.
  • Power up – app för medarbetare på arbetsplatser.
  • Vkna webbverktyg i jämställdhet – utbildning för medarbetare och chefer på arbetsplatser.

Här kan du ladda ner studien som pdf.

Övriga digitala verktyg som listas är: Equalytics, Ett Dalarna och Sverige för alla, Förändringsrutan, GenderEQ, GenderTimer, Genus- och jämställdhetsmedveten undervisning, #inclusion, Jämlikhetsresan, Jämställdhetscertifiering, Make Equal Analytics , Make Equal Stories, MakEQuality, Mångfald och Inkludering, Organisera för en jämställd arbetsmiljö, PIHR Pay Equality, ProgressData.io, Schyst vardag, Social Media Migrant Sisters, Trakasserier på arbetsplatsen, Utvecklingsmall för inkluderande verksamheter och Vision 50/50.