Tänk tvärtom!

Jag får en del frågor om vad man konkret kan göra för att kommunicera mer inkluderande. En enkel och effektiv metod är att tänka tvärtom. Den fungerar i de flesta sammanhang och hjälper till att undvika de största fallgroparna.

När vi exempelvis ska välja ett foto till webben, och låt säga att bilden föreställer en kvinna, fundera då på om samma bild, men med en man istället, skulle se likadan ut. Skulle kroppshållningen vara densamma? Ansiktsuttrycket? Skulle personen på bilden vara lika aktiv eller passiv? Skulle fotovinkeln, till exempel uppifrån (fågelperspektiv) eller underifrån (grodperspektiv), vara likadan?

Om svaret blir att bilden skulle se ungefär likadan ut, oavsett om det är en kvinna eller man på bilden, är fotot troligtvis inkluderande ur ett genusperspektiv.

Bild på flera människor i rörelse, på en tunnelbanestation.

Samma sak när det gäller texter. Vänd på perspektivet. Är det 10 procent av Sveriges invånare som bor i Stockholm eller är det 90 procent som inte bor i Stockholm? Handlar det om att kvinnor tjänar mindre än män eller om att män tjänar mer än kvinnor?

När vi använder värdeladdade (positiva/negativa) ord eller ett uttryck är det också värdefullt att tänka tvärtom och fundera över sammanhanget. Är det nästan alltid en viss grupp av personer som kallas ”söta”, ”starka” eller ”modiga”? Och vilka är det som ”visar framfötterna”, ”borde ta för sig mer” eller ”har skinn på näsan”?

En sista fråga som kan vara bra att tänka på är ifall det endast är om vissa personer som vi betonar bakgrund, ålder eller familjeförhållanden?

Uppdatering 20 mars: tonåringen visade mig den här filmen på temat tvärtom i går … Syntolkning:  Filmen ”If Men Were Women” från youtube.

… som fick mig att tänka på den här filmen:
Syntolkning: Filmen ”Cultural Diversity Examples: Avoid Stereotypes while communicating” från youtube.

https://www.youtube.com/watch?v=XUO59Emi3eo

Vem syns och hörs?

Bild på omslaget av Veckans Affärers marsnummer
I Veckans Affärers mars-nummer är det bilder på kvinnor till artiklarna på 98 av 100 sidor.

Dagarna kring den 8 mars brukar kvinnor få extra mycket uppmärksamhet i media, sedan går det snabbt tillbaka till det ”normala”. Vanligtvis är det ungefär 75 % män och 25 % kvinnor som syns och hörs i media. Representationen är snedfördelad både nationellt och internationellt.

Studien Global Media Monitoring Project 2010 (kommer en ny i år) visar på en underrepresentationen av kvinnor i nyhetsflödet. Det är exempelvis endast 20 % kvinnor som får uttala sig i egenskap av expert och talesperson.

Mellan den 12 och 18 januari 2015 granskade Dagens media könsrepresentationen på bild hos tre av Sveriges största morgontidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Resultatet visade på liknande siffror som ovan, 8 av 10 är män.

Vad spelar det för roll hur representation i media ser ut? En konsekvens med snedfördelningen är att en stor del av befolkningen inte får sin röst hörd. Exkluderingen bidrar till att bilden av verkligheten blir väldigt ensidig. Det påverkar våra uppfattningar om hur män och kvinnor är, ger oss förutfattade meningar och påverkar även synen på vår egen identitet och självbild.

En bildblogg som fick en hel del uppmärksamhet under 2014 är killarnamottjejerna.se som är en typ av tävling, där upphovsmakarna räknar hur många killar respektive tjejer som syns i olika sammanhang. Jag vet inte vilka som står bakom bloggen, men Nöjesguiden har intervjuat en av personerna bakom.

Genustänk vid fotografering

Alla är fotograferI går var det säsongstart för Alla är fotografer på SVT. Henrik Schyffert och Johan Rheborg fick lära sig att inte cementera könsroller i sina bilder. Genusfotograferna Tomas Gunnarsson och Emilia Bergmark-Jiménez gav programledarna en grundkurs i genustänk medan de coachade dem under uppdragen. Henrik Schyffert och Johan Rheborg verkade få en hel del nya insikter och kunskaper, som de förhoppningsvis använder sig av i de kommande avsnitten.

Tomas Gunnarsson har i ett blogginlägg listat 40 typiska bilder utan genustänk som ofta förekommer i media. Bilderna visar på hur de snäva stereotyperna kan se ut. Ytterligare en lista på samma tema finns här.