Inkludering i Almedalen

visby-644587_1280I år är det fler än 1 500 olika arrangörer som genomför ungefär 3 500 evenemang under Almedalsveckan. Jag kommer tyvärr inte att vara på plats, men har letat rätt på intressanta seminarier med fokus på inkludering, som jag vill tipsa om. Tisdagen och torsdagen är dagarna att satsa på, för den som vill förkovra sig i ämnet.

Hittade ett par seminarier som verkar handla om inkluderande kommunikation:

Andra seminarier som inte handlar om kommunikation, men som har fokus på inkludering:

 

Värdskap och inkluderande kommunikation

En vuxen man och en flicka hälsar lekande på varandra. De är i ett rum med bokstäver, Bokstaven H syns i framkant.Närbild på pennor i olika färger som bildar en cirkel med spetsarnaPostmuseum2

På ett öppet frukostseminarium den 6 maj föreläste Malin Valentin, museichef, Postmuseum och jag om värdskap och inkluderande kommunikation. Bland deltagarna fanns personer från exempelvis kultursektorn, kommunikationsbranschen, besöksnäringen, vård och omsorg samt flera entreprenörer.

Malin Valentin, Postmuseum, föreläser
Malin Valentin, Postmuseum.

Malin Valentin berättade om Postmuseums resa – från bottenplacering till årets klättrare. Hon beskrev varumärkets och värdskapets avgörande roll i utvecklingen av mötet med museibesökare, mötesgäster, shopkunder, skolklasser och inte minst medarbetarna.

Mycket inspirerande att höra hur de lyckats höja både kundupplevelsen och arbetsglädjen.

Anita Utterström föreläser
Anita Utterström, replay media.

Jag berättade om hur inkluderande kommunikation är en viktig del i att framtidssäkra sin organisation, visade exempel på hur det ser ut idag och vad som konkret kan göras för att komma igång.

Förenklat uttryckt handlar inkluderande kommunikation om att inte kommunicera per automatik, utan istället göra medvetna val med ett genus- och mångfaldsperspektiv.

I dag när mångfald, samhällsansvar och hållbarhet är centrala begrepp i de flesta företag och organisationer finns ett ökat krav på att kommunicera enhetligt, trovärdigt och med relevans. Inkluderande kommunikation är en viktig metod för att åstadkomma detta.

Entreprenör = en man?

Bild på forskarna Jeaneth Johansson och Malin Malmström.
Jeaneth Johansson, Malin Malmström. Foto: LTU

Jeaneth Johansson och Malin Malmström, biträdande professorer vid LTU, har presenterat en ny studie Under ytan – hur går snacket och vem får pengarna? som visar på att stereotypa föreställningar och attityder har en stor påverkan på beslut om offentlig finansiering till företagare.

Trots att det inte finns några reella skillnader i storlek, tillväxt, presentationsnivå, finansiell risk eller betalningsförmåga på de 213 företagen som deltar i studien, bedömer ändå finansiärerna att det finns en högre entreprenöriell potential i mäns företag än i kvinnors företag.

– Vi har identifierat olika stereotypa myter där offentliga finansiärers syn är att företagande kvinnor är ”försiktiga, att de inte satsar, att de befinner sig i fel bransch och att de inte driver tillväxtföretag”, säger Malin Malmström.

Vid bedömningar beskrivs männen som aktiva, kvinnor som passiva. Männen kallas för entreprenörer och innovatörer, medan kvinnorna ofta benämns som ”hon”.

2011 genomförde Jeaneth Johansson och Malin Malmström en liknande studie, men i mindre skala, där de undersökte hur mycket positiva och negativa attribut som användes i resonemanget under beslutsmöten. Då, när finansiärerna inte visste att detta granskades, beskrevs män till största del med positiva attribut (71 %). Kvinnor beskrevs till största del med negativa attribut (75 %).

I den nya studien, där finansiärerna har varit medvetna om granskningen, beskrivs kvinnor med ungefär lika mycket negativa (46 %) och positiva (54 %) attribut, medan de positiva attributen som användes vid beskrivning av män ökade till 86 procent.

Jag vill poängtera att finansiärerna inte är några udda, inskränkta personer, utan de är precis som vem som helst. Vi går alla omkring med omedvetna ”sanningar” om kvinnor och män, gamla och unga, norrlänningar och Stockholmare, hetero- och homosexuella etc.

Under ytan – hur går snacket och vem får pengarna? visar också på att samma ord får olika innebörder beroende på på vem som avses. Killar anses ”unga och lovande” medan tjejer är ”unga och oerfarna”. Män som är försiktiga anses vara sansade, kvinnor som är försiktiga anses av finansiärerna som att de inte vågar. Kvinnor beskrivs i mer passiv form ”är och har”, medan män framställs i mer aktiv form ”gör och kan”.

Uppdatering 23 april: här kan hela rapporten beställas eller laddas ner

Uppdatering 16 mars: nu kan du se presentationen av studien på youtube.

Bild med rubriken Vem skulle du satsa pengar på? Listar sedan beskrivningar på "Kalle" och "Lisa", där mannen beskrivs betydligt mer positivt jämfört med kvinnan.
Vem skulle du satsa pengar på?