Chefer i media

En ny studie från Örebro universitet visar att manliga chefer beskrivs i affärspressen som resultatinriktade och affärsorienterade medan kvinnliga chefer beskrivs som personliga, mjuka och beroende av andra.

Forskaren Magnus Hansson har analyserat hur tidningarna Dagens industri och Affärsvärlden beskriver chefer – och könsstereotyperna är många.

– I artiklarna framställs män bland annat som jägare och aktiva chefer, nödvändiga för företagets framgång. Kvinnor däremot har inte skapat sin egen framgång – den beror på andra faktorer – som vind i seglen, säger Magnus Hansson. 

Studien visar att männens ledarskap beskrivs med metaforer om vapen, sport, fordon och teknik medan kvinnornas ledarskap skildras med associationer till lek, spel, natur och väder – manliga chefer har kniven mot strupen medan kvinnliga chefer lägger pussel.

Studien visar också att:

  • Kvinnor får frågor om äktenskap, barn och relationen till föräldrarna. Män får frågor som rör fritidsintressen eller vilken bil eller båt de kör.
  • Män får prata ostört om företaget medan kvinnor får frågor om balansen mellan arbetsliv och familj.
  • Kvinnor kopplas samman med olika händelser i deras företag på ett personligt plan medan män inte behöver svara för organisationen utan kan hålla misslyckande på avstånd.

– Media spelar en viktig roll när det gäller att konstruera, förändra eller som i det här fallet befästa stereotypa bilder av kvinnor och män, vilket också får konsekvenser för hur samhällets bild av män och kvinnor i rollen som chefer både befästs och förstärks, säger Mattias Hansson.


Örebroforskaren Magnus Hansson har analyserat hur affärspressen beskriver chefer .

Schyst företagsrådgivning

Region Värmland har sedan tidigare tagit fram ett antal schysta handböcker i att kommunicera medvetet och inkluderande.

Nu finns även ”Schyst företagsrådgivning” att beställa eller ladda ner på webbplatsen schyst.se. Det är en handbok för att skapa medvetenhet om bild- och ordval, förebilder och bemötande inom företagande.

Handboken riktar sig främst till de som jobbar inom det företagsfrämjande systemet, men innehåller information och tips för alla som är intresserad av kommunikationen kring entreprenörskap och företagande.

Det finns också en liten broschyr ”Schysta ordförklaringar för företagsrådgivare” som innehåller tips på korta, enkla uttryck på vanliga begrepp och förslag på exempel att använda i kundsituationer. Kort sagt, färre fackuttyck ger en mer inkluderande kommunikation.

Representation i svenska nyhetsmedier

Rättvisaren del 2 presenterades idag. För fjärde året i rad visar rapporten att kvinnor är underrepresenterade i svenska nyhetsmedier. 7 av 10 som får komma till tals är män, endast 32,1 % är kvinnor.

– Inte ens efter en brinnande #metoo-rörelse fick kvinnor mer utrymme i svenska nyhetsmedier, säger Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz.

Här kan läsa och ladda ner både den senaste rapporten och de tidigare.

Rättvisaren 2018 Del 2 i korthet*:

  • 32,1 procent av personerna som kommer till tals i svenska medier uppfattas vara kvinnor och 67,6 procent uppfattas vara män.
  • Andelen kvinnor ökar med 1,6 procentenheter jämfört med 2017 års resultat.
  • Kultur- och nöjesartiklar uppvisar återigen absolut bäst könsfördelning med 46 procent kvinnor och 53,8 procent män.
  • Nyheter om sport är den kategori som uppvisar sämst könsfördelning med 20,9 procent kvinnor och 79 procent män.
  • Den största förändringen syns i kategorierna ekonomi och politik. I nyheter om ekonomi ökar andelen kvinnor med 5,2 procentenheter till 22,9 procent. Därmed är könsbalansen på liknande nivåer som 2015 (21,7 procent) efter två års tillbakagång. Även i politik ökar andelen kvinnor med 5,2 procentenheter till totalt 32,1 procent.
  • Rättvisaren 2018 del 1, som fokuserar på representation utifrån bakgrund, släpptes i juli 2018. Den visade att 13,3 procent av svenskarna som kommer till tals i svenska nyhetsmedier uppfattas ha utomnordisk bakgrund, en ökning med 0,3 procentenheter. Då 21 procent av alla svenskar har utomnordisk bakgrund innebär det en tydlig underrepresentation.

(*Alla punkter är direkt kopierade från Rättviseförmedlingens webbsida om Rättvisaren)

I rapporten finns också tips till journalister hur de kan bidra till en förändring. Här är några av tipsen:

  • Sätt tydliga mål
    Hälften av Sveriges befolkning är kvinnor. Drygt var femte person har utomnordisk bakgrund. Sätt mål för hur ni ska ta er till en bra representation som speglar verkligheten som den ser ut.
  • Mät ofta
    Utvärdera varje dags arbete, eller varje sändning. Gör resultatet synligt för alla medarbetare.
  • Titta på både kvalitet och kvantitet
    Att ha en vid bredd av personer i enkäter är bra, men att välja experter som inte är som dem vi är vana att se väger också tungt. Båda är lika viktiga!
  • Börja bakifrån – och satsa extra när ni har tid
    Försök att boka de som är svårast att hitta eller få att medverka först. På så sätt slipper ni tidspressen på slutet, som ofta leder till att “de vanliga” kontaktas. Genom att alltid sträva efter bredd i det som produceras med lång framförhållning kommer ni bredda ert kontaktnät och alltid ha folk att ringa när det är bråttom.
  • Se vilka mönster ni skapar
    Varje artikel eller inslag behöver givetvis inte spegla hela Sverige. Det viktiga är att ni blir medvetna om vilka mönster ni skapar som helhet.