Entreprenör = en man?

Bild på forskarna Jeaneth Johansson och Malin Malmström.
Jeaneth Johansson, Malin Malmström. Foto: LTU

Jeaneth Johansson och Malin Malmström, biträdande professorer vid LTU, har presenterat en ny studie Under ytan – hur går snacket och vem får pengarna? som visar på att stereotypa föreställningar och attityder har en stor påverkan på beslut om offentlig finansiering till företagare.

Trots att det inte finns några reella skillnader i storlek, tillväxt, presentationsnivå, finansiell risk eller betalningsförmåga på de 213 företagen som deltar i studien, bedömer ändå finansiärerna att det finns en högre entreprenöriell potential i mäns företag än i kvinnors företag.

– Vi har identifierat olika stereotypa myter där offentliga finansiärers syn är att företagande kvinnor är ”försiktiga, att de inte satsar, att de befinner sig i fel bransch och att de inte driver tillväxtföretag”, säger Malin Malmström.

Vid bedömningar beskrivs männen som aktiva, kvinnor som passiva. Männen kallas för entreprenörer och innovatörer, medan kvinnorna ofta benämns som ”hon”.

2011 genomförde Jeaneth Johansson och Malin Malmström en liknande studie, men i mindre skala, där de undersökte hur mycket positiva och negativa attribut som användes i resonemanget under beslutsmöten. Då, när finansiärerna inte visste att detta granskades, beskrevs män till största del med positiva attribut (71 %). Kvinnor beskrevs till största del med negativa attribut (75 %).

I den nya studien, där finansiärerna har varit medvetna om granskningen, beskrivs kvinnor med ungefär lika mycket negativa (46 %) och positiva (54 %) attribut, medan de positiva attributen som användes vid beskrivning av män ökade till 86 procent.

Jag vill poängtera att finansiärerna inte är några udda, inskränkta personer, utan de är precis som vem som helst. Vi går alla omkring med omedvetna ”sanningar” om kvinnor och män, gamla och unga, norrlänningar och Stockholmare, hetero- och homosexuella etc.

Under ytan – hur går snacket och vem får pengarna? visar också på att samma ord får olika innebörder beroende på på vem som avses. Killar anses ”unga och lovande” medan tjejer är ”unga och oerfarna”. Män som är försiktiga anses vara sansade, kvinnor som är försiktiga anses av finansiärerna som att de inte vågar. Kvinnor beskrivs i mer passiv form ”är och har”, medan män framställs i mer aktiv form ”gör och kan”.

Uppdatering 23 april: här kan hela rapporten beställas eller laddas ner

Uppdatering 16 mars: nu kan du se presentationen av studien på youtube.

Bild med rubriken Vem skulle du satsa pengar på? Listar sedan beskrivningar på "Kalle" och "Lisa", där mannen beskrivs betydligt mer positivt jämfört med kvinnan.
Vem skulle du satsa pengar på?

Vem syns och hörs?

Bild på omslaget av Veckans Affärers marsnummer
I Veckans Affärers mars-nummer är det bilder på kvinnor till artiklarna på 98 av 100 sidor.

Dagarna kring den 8 mars brukar kvinnor få extra mycket uppmärksamhet i media, sedan går det snabbt tillbaka till det ”normala”. Vanligtvis är det ungefär 75 % män och 25 % kvinnor som syns och hörs i media. Representationen är snedfördelad både nationellt och internationellt.

Studien Global Media Monitoring Project 2010 (kommer en ny i år) visar på en underrepresentationen av kvinnor i nyhetsflödet. Det är exempelvis endast 20 % kvinnor som får uttala sig i egenskap av expert och talesperson.

Mellan den 12 och 18 januari 2015 granskade Dagens media könsrepresentationen på bild hos tre av Sveriges största morgontidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Resultatet visade på liknande siffror som ovan, 8 av 10 är män.

Vad spelar det för roll hur representation i media ser ut? En konsekvens med snedfördelningen är att en stor del av befolkningen inte får sin röst hörd. Exkluderingen bidrar till att bilden av verkligheten blir väldigt ensidig. Det påverkar våra uppfattningar om hur män och kvinnor är, ger oss förutfattade meningar och påverkar även synen på vår egen identitet och självbild.

En bildblogg som fick en hel del uppmärksamhet under 2014 är killarnamottjejerna.se som är en typ av tävling, där upphovsmakarna räknar hur många killar respektive tjejer som syns i olika sammanhang. Jag vet inte vilka som står bakom bloggen, men Nöjesguiden har intervjuat en av personerna bakom.

Genustänk vid fotografering

Alla är fotograferI går var det säsongstart för Alla är fotografer på SVT. Henrik Schyffert och Johan Rheborg fick lära sig att inte cementera könsroller i sina bilder. Genusfotograferna Tomas Gunnarsson och Emilia Bergmark-Jiménez gav programledarna en grundkurs i genustänk medan de coachade dem under uppdragen. Henrik Schyffert och Johan Rheborg verkade få en hel del nya insikter och kunskaper, som de förhoppningsvis använder sig av i de kommande avsnitten.

Tomas Gunnarsson har i ett blogginlägg listat 40 typiska bilder utan genustänk som ofta förekommer i media. Bilderna visar på hur de snäva stereotyperna kan se ut. Ytterligare en lista på samma tema finns här.