Nya skyltdockor i större storlekar

Nikes paradbutik i London använder nu även plus size-skyltdockor till sina sportkläder, för att bidra till mångfald och inkludering samt ett sundare kroppsideal.

Foto: Nike

”To celebrate the diversity and inclusivity of sport, the space will not just celebrate local elite and grassroot athletes through visual content, but also show Nike plus size and para-sport mannequins for the first time on a retail space.” skriver Nike i sitt pressmeddelande.

Digitala verktyg för jämställdhet och inkludering

Omslaget till rapporten Digitala verktyg för jämställdhet och inkludering

En ny studie från Luleå tekniska universitet visar på hur digitala verktyg för jämställdhet och inkludering kan utformas, spridas och användas. Studien baseras på praktiska exempel från Sverige.

I rapporten listar Malin Lindberg, professor vid industriell design, LTU, 27 digitala verktyg varav ett urval har studerats mer ingående.

  • Clusjion – berättelser för medarbetare och chefer på arbetsplatser.
  • GOEQUAL – processtöd för företag och organisationer.
  • GoHub – processtöd för chefer och medarbetare på arbetsplatser.
  • Jämställdhetskartan – visualiserad statistik för kommuner och regioner.
  • Power up – app för medarbetare på arbetsplatser.
  • Vkna webbverktyg i jämställdhet – utbildning för medarbetare och chefer på arbetsplatser.

Här kan du ladda ner studien som pdf.

Övriga digitala verktyg som listas är: Equalytics, Ett Dalarna och Sverige för alla, Förändringsrutan, GenderEQ, GenderTimer, Genus- och jämställdhetsmedveten undervisning, #inclusion, Jämlikhetsresan, Jämställdhetscertifiering, Make Equal Analytics , Make Equal Stories, MakEQuality, Mångfald och Inkludering, Organisera för en jämställd arbetsmiljö, PIHR Pay Equality, ProgressData.io, Schyst vardag, Social Media Migrant Sisters, Trakasserier på arbetsplatsen, Utvecklingsmall för inkluderande verksamheter och Vision 50/50.

AI kan förstärka könsstereotyper

Datorskärm med en kvinnas ansikte omringat av tekniska symbyler

Anna, Amelia, Alexa och Cortana är namn på AI-assistenter. En rapport från Unesco visar att de digitala assistenterna tenderar att ha historiskt traditionella kvinnliga egenskaper, som att vara underdånig och att stå för service. Tanken är att användaren ska ha den dominerande och ledande rollen.

– Det finns en fara att synen på att kvinnan ska ha den hjälpande rollen i samhället förankras genom AI, säger Karin Ehrnberger, doktor i produktdesign på KTH.

FN-rapporten heter I’d blush if I could: closing gender divides in digital skills through education.

En forskarrapport av Annie Hammarin Lindell på Malmö Högskola, visar att det är viktigt för användare att veta könet på virtuella agenter för att skapa en interaktion. Användare tenderar till att hellre vilja lyssna till en röst som påminner om en kvinnas tonläge, än en mans, men samtidigt finns det en större risk att AI-assistenter med kvinnliga tilltalsnamn blir bemötta med ovårdat språk, skriver Veckans Affärer i sin artikel.